Ingen rubrik

En tom känsla av ensamhet. En kamp mot murar i betong, kastar kött mot muren som sekundvis skvätter tillbaka. Det gäller att samla sig och vända sig till de fina som jag har runt om mig. Känslan av att jag är otacksam över det jag har får skulden att växa till toppen av berget och det smakar salt. Det är bara att fortsätta kämpa och glädjas över de lustfyllda minuter som börjar visa sig sällsynt men välbehövligt. 

Kommentera här: