0Läs mer >>När tårarna trängde sig fram på morgonkvisten när vi sa hej då insåg jag att nu flyttar du, nu bor vi 80 mil från varandra. Jag är glad över att du fortfarande bor i Sverige, med flyg en timme blir avståndet inte lika långt. Min bästa knäppaste men fantastiska vän. Känslan av att det är nu jag ska börja stå på mina egna ben, på riktigt, infinner sig. Även fast jag känner mig trygg med min tillvaro skrämmer det mig att vi inte bor i samma stad längre men vi vill olika och för det kan vi inte gömma verkligheten i en låda på vinden. Jag är glad över att du har hjälpt mig på vägen till den jag är i dag. Det känns tomt i kombination av framtidsvilja,